Hej alla trogna bloggläsare!
Jag önskar jag vore lite bättre på att uppdatera min blogg men tiden rinner iväg och det har varit mycket jobb i fjällen. Idag är jag dock ledig så jag tänkte uppdatera bloggen.
En hel del har hunnits med, t ex så är taken i både hall och tv-rum färdig målade. Fondvägg är inköpt samt nya tapeter till hallarna.
Jag och den bäste av alla män har varit på dop och bröllop! Det var mycket stämningsfullt så både jag och min-nästan-man satt med blänk i ögonvrån.
Min yngsta dotter har fyllt 23 år i februari och äldsta dotter och kärlekens dotter fyllde 26 år nu i mars, de är födda med fyra dagars mellanrum. Barnbarnen Zacke och Nathaniel har fyllt fyra respektive tre år nu i mars....hm även jag har fyllt år...samma dag som Nathaniel. För en gångs skull firade jag den med en smörgåstårta! Den blev sisådär...Det brukar bli bättre men det var ganska längesedan jag gjorde en.. =)
Jag stickar och donar oxå. Kameran har varit framme men när jag skulle föreviga alster så la den av! Tog nog för många kort på dop och bröllop. Så där är jag på ruta ett igen.
Min lilla systers och min affärsidé blev tyvärr uppsnappad av andra så idag är det invigning där...känns lite tråkigt. Samma dag som vi var och tittade på lokal så får man höra att någon annan ska öppna inom kort...så planerna ligger just nu på is...Känns egentligen färdjävligt!! Två års hårt arbete och så är man iaf för sen...
Min rara granne har börjat virka så det är kul. Just nu virkas det en keps där =) Även jag känner lust att jobba med nålen men jag har en del stickprojekt att avsluta först.
Annars så gick det fort för snön här att försvinna! En helg så var det mesta borta, iofs så blåste det rätt bra så det gjorde nog sitt till.
Min älskade Bozze verkar vara död. Han blev påkörd för en dryg vecka sedan och sågs springande ta sig från platsen...Vi har letat utan framgång efter honom...Nu är hoppet att han kommer hem när han vilat klart men det känns som om han har dött.
Min kära mamma har varit en av himmelens vackraste änglar i 24 år. Det känns väldigt konstigt att hon varit borta så länge. Jag lyssnade på låten hon gav oss och grät många bittra tårar. Det är konstigt att det fortfarande finns tårar kvar efter så många år med sorg? Jag har tänkt att det nån gång ska sluta att göra så ont men den tiden har inte kommit än.
Nu publicerar jag detta inlägg med hopp om att jag uppdaterar snart igen!
Över och ut! Allt för nu!//Azta
Kramizar <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar